Den senaste veckan har det börjat fastna saker i skägget. Matrester måste borstas bort, vattendroppar hänger kvar i hakans täta skäggväxt. Det känns ovant, nästan lite obehagligt. Men samtidigt blir jag lite stolt. Lite vuxet på något sätt.Min gode vän Juggen har återvänt till Oslo efter ett halvår på resande fot. Imorgon börjar han jobba igen. Ångesten har varit påtaglig under dagen, med kommentarer som "Mitt liv tar slut imorgon" och den gamla klassikern "Tror du det ska bli kul att jobba imorgon". Jag önskar honom lycka till imorgon. Trots allt har han endast arbetat 2,5 år av de 5 år som gått efter gymnasiet.
Helgen spenderades till stora delar med att fira Juggens homecoming. Fyra krigare kom upp från Göteborg för att delta i dessa festivitas. Och det festades. Men osedvanligt lugnt för att vara detta gäng. Roligaste anekdoterna stod väl Säfflemannen för, då han barfota gick och nynnade Johnny Cash-låtar mellan Aker Brygge och hemmet på Bislett. Sedan gick han i sömnen senare på natten. Han hade då promenerat ned för alla våra trappor helt ner till gatan, och där vaknat till när ytterdörren stängts. I bara kalsongerna. Som tur var hade bagaren som finns i huset intill uppmärksammat Säfflemannens förvirrade agerande och kunde erbjuda honom en filt och sovplats på hans golv.
Som det kan gå. Nu väntar ny arbetsvecka som avslutas med gummans födelsedag.
Lägg upp bilden där vattendroppen syns då :)
SvaraRadera/din kära